Sök uppsatser och vetenskapliga publikationer

(0.002 sekunder)

Södertörns högskola Humaniora Och Religionsvetenskap
9783518421895 / Link / Fioretos , Aris / 2010

Södertörns högskola Konstvetenskap
91-976421-0-X / Link / Nilsson , Håkan / 2006

Södertörns högskola Konstvetenskap
978-91-976685-2-1 / Link / Nilsson , Håkan / 2007

Södertörns högskola Konstvetenskap
978-91-633-2398-0 / Link / Nilsson , Håkan / 2008

N/A / Link / Kulawik , Teresa / 2005

Södertörns högskola Genus
N/A / Link / Kulawik , Teresa / 2000

Södertörns högskola Konstvetenskap
84-453-3376-3 / Link / Nilsson , Håkan / 2002

Södertörns högskola Konstvetenskap
978-91-633-1825-2 / Link / Nilsson , Håkan / 2008

Södertörns högskola Konstvetenskap
N/A / Link / Nilsson , Håkan / 2005

Södertörns högskola Konstvetenskap
N/A / Link / Nilsson , Håkan / 2004

Södertörns högskola Filosofiämnen
Cet article est une réflexion sur ma traduction brésilienne de être et Temps et, plus spécifiquement, sur la traduction de Dasein par « présence ». Ce choix de traduction est basé sur une critique de la tendance, dominante dans les études heideggériennes, à hypostasier et à substantialiser un concept non métaphysique de Dasein. La traduction de Dasein par « présence » prend pour point de départ le fait que, pour la pensée de Heidegger, Dasein ne signifie pas un substantif mais un verbe, dont le sens temporel ne se définit pas par une chronologie temporelle mais par la temporalité de l’action de l’être. À travers cette décision, on a cherché à répondre linguistiquement au défi de penser, dans la perplexité de la présence, le temps de l’être
N/A / Link / Schuback , Marcia Sá Cavalcante / 2002

Södertörns högskola Filosofiämnen
1-4020-1754-5 / Link / Schuback , Marcia Sá Cavalcante / 2003

Södertörns högskola Konstvetenskap
N/A / Link / Spindler , Fredrika / 2003

Södertörns högskola Humaniora Och Religionsvetenskap
N/A / Link / Spindler , Fredrika / 2003

Södertörns högskola Genus
N/A / Link / Manns , Ulla / 2003

Södertörns högskola Religionsvetenskap/teologi
91-506-1232-8 / Link / Bron Jr , Michal / 1997

Södertörns högskola Estetik
0-8018-4525-4 / Link / Fioretos , Aris / 1994

Södertörns högskola Filosofiämnen
978-0-415-49791-6 / Link / Schuback , Marcia Sá Cavalcante / 2010

Södertörns högskola Estetik
978-91-1-302488-2 / Link / Jonsson , Stefan / 2009

Södertörns högskola Pedagogik
Inom pedagogiken och den (svenska) pedagogiska forskningen talar man sällan om ”det Goda”. Kanske beror det på att ”det Goda” ofta (miss)uppfattas som ett begrepp som uttrycker något universellt, givet och utifrån bestämt, och därigenom som problematiskt för ett vetenskapsområde som både undersöker ett föränderligt fält av utbildningspolitiska frågor och bidrar till utvecklingen av normativa pedagogiska och didaktiska teorier – men som samtidigt ställer krav på ”evidens” och ”objektivitet”. De filosofiska frågorna om godhet och det Goda hänför sig vanligen till etiken och teologin, och åtminstone den svenska pedagogikens huvudådra markerar gärna högljutt sitt oberoende av såväl moraliska, metafysiska som teologiska spekulationer. De mer eller mindre implicita värderingarna i forskningen diskuteras visserligen ofta, men snarare i metodologiska termer av normativitet och objektivitet. Likväl förekommer en påfallande nära relation mellan den pedagogiska forskningens frågor och utbildningsväsendets styrning. Denna närhet handlar emellertid inte om att forskningen skulle skapa ett igenkännande av fenomen som är relevanta för lärare och skolväsen, snarare handlar det om att pedagogisk och samhällsvetenskaplig forskning levererar auktoritativa synpunkter på ”den goda utbildningen”. Jag menar att i den mån som vi ser pedagogiken som ett politiskt-moraliskt forskningsområde så finns det skäl att problematisera frågor om det Goda och godhet.Jag berör några av de uppfattningar om ”det goda” som har uppmärksammats av forskningen och samtidigt styr delar av dagens utbildningspolitik och lärarutbildning, såsom strävan efter att ”bejaka mångfald”, ”inkludera alla”, ”skapa samförstånd” och se ”det unika” i var och en. Dessa problematiserar jag som pedagogikens artikuleringar av ”den goda demokratin” – en värdering som riskerar att motverka sitt eget syfte emedan den, i likhet med ett flertal andra värden som förs fram som ”pedagogiskt goda”, baserar sig på en outtalad och problematisk värdemonism. Denna värdemonism omfattar antagandet att alla ”egentligen” vill samma goda, eller åtminstone skulle vilja det om de fått en ”vettig bildning” och ”rätt information”. Jag ifrågasätter därigenom också akademins rädsla för att tala om moraliska frågor kring rätt och fel i pedagogiken och aversionen mot att diskutera strävan efter det (pedagogiskt) goda. Det skapar en grogrund för ensidig ”teknisk och rationell godhet” baserad på en tilltro till en neutral utbildning där i princip alla ”goda” värderingar - exempelvis deliberativ demokrati - kan inlemmas och småningom omfattas av alla förutsatt att de presenteras på rätt sätt. Det goda blir då underordnat det redan givna och rätta, styrt av den monistiska tanken att våra värderingar sist och slutligen bottnar i en för alla gemensam grund och ytterst strävar mot ett för alla gemensamt mål. (jfr Susan Mendus 2006; Isaiah Berlin)Att uppfatta något som gott innebär inte att man behöver uppfatta det goda som gott för alla och alltid: Det moraliska är i mitt perspektiv varken universellt eller ontologiskt grundat (jfr Raymond Gaita 2004). Däremot menar jag att det är viktigt att pedagogiken problematiserar frågor om godhet och det goda utan att för den skull komma fram till ett svar. Jag för fram tanken att det goda inte kan förväntas ha en källa, snarare flera: Pedagogisk forskning och undervisning utan etiskt intresse och moraliskt allvar riskerar att reducera utbildning till en instrumentell verksamhet och göra läraren till en perifer figur som endast upprätthåller undervisning präglad av drillning och likriktning.
978-87-90220-43-3 / Link / von Wright , Moira / 2009

Södertörns högskola Skogs- Och Jordbruksvetenskap Samt Landskapsplanering
91-7203-599-4 / Link / Wikström , Fredrik / 2004

Södertörns högskola Övrigt
91-7119-260-3 / Link / Witt Brattström , Ebba / 1996

Södertörns högskola Estetik
978-3-7757-1999-5 / Link / Jonsson , Stefan / 2007

Södertörns högskola Humaniora Och Religionsvetenskap
N/A / Link / Jonsson , Stefan / 2006

Södertörns högskola Filosofiämnen
N/A / Link / Schuback , Marcia Sá Cavalcante / 2004

Södertörns högskola Övrigt
978-91-85509-18-8 / Link / Schuback , Marcia Sá Cavalcante / 2009

Recent studies of the Baltic clam Macoma balthica (L.) from the southern Baltic (the Gulf of Gdansk) have revealed striking morphological, histological and cytogenetic features. Strong deformation of the shell, including elongation of the posterior end and the appearance of an easily visible flexure in this part, has been recorded. The population contribution of the deformed blunt shelled (“irregular”) clams ranged from 0% to 65% and tended to increase with depth. The morphologically “irregular” clams had higher accumulated tissue concentrations of trace metals (As, Ag, Cd, Pb, Cu and Zn), indicating a different metal handling ability. Adverse conditions in deeper water regions of the Gulf (e.g. hypoxia, hydrogen sulphide, elevated bioavailability of contaminants) have been suggested as inducers of the phenotypical changes (morphological deformation) in part of the population and, in parallel, of the specific physiological adaptations that result in higher metal accumulation in the “irregular” clams. Cytogenetic and histological analyses showed the presence of tumours in gill cells and digestive system of the affected clams, the prevalence of disseminated neoplasia ranging from 0% to 94% depending on the site. The disease was manifested by a modified karyotype (i.e. an abnormal number and morphology of chromosomes), a higher activity of nucleolar organizer regions (AgNORs), and tissue lesions (enlarged cells, actively proliferative with pleomorphic nuclei). Bottom sediments showed acute toxicity and have been proposed as a source of an initialising carcinogenic factor. However, none of the ecotoxicological studies provided was successful in the clear demonstration of a single (or multifactorial) agent that can account for the disseminated neoplasia.
N/A / Link / Sokolowski , Adam / 2004

Södertörns högskola Humaniora Och Religionsvetenskap
N/A / Link / Lilja , Agneta / 2006